Varför drömmer vi?

Frågan om varför vi drömmer har fascinerat filosofer och forskare i tusentals år. Trots vetenskapliga undersökningar av drömmarnas funktion har vi fortfarande inte fått något solitt svar på varför vi gör det. Även om mycket fortfarande är osäkert när det gäller drömmar har många experter utvecklat teorier om drömmarnas syfte, och ny empirisk forskning ger större klarhet.

Vad är en dröm?

En dröm omfattar de bilder, tankar och känslor som upplevs under sömnen. Drömmar kan vara allt från utomordentligt intensiva eller känslomässiga till mycket vaga, flyktiga, förvirrande eller till och med tråkiga. Vissa drömmar är glädjefyllda, medan andra är skrämmande eller sorgliga. Ibland tycks drömmar ha en tydlig berättelse, medan många andra inte verkar ha någon mening alls.

Det finns många okända uppgifter om drömmar och sömn, men vad forskarna vet är att så gott som alla drömmer varje gång de sover, totalt cirka två timmar per natt, oavsett om de kommer ihåg det när de vaknar eller inte.

Utöver vad som finns i en viss dröm finns frågan om varför vi drömmer överhuvudtaget. Nedan redogör vi för de mest framträdande teorierna om syftet med att drömma och hur dessa förklaringar kan tillämpas på specifika drömmar.

Hur studerar forskare drömmar?

Traditionellt sett mäts dröminnehållet genom drömmarens subjektiva minnen när han eller hon vaknar. Observation sker dock även genom objektiv utvärdering i ett laboratorium.

I en studie skapade forskarna till och med en rudimentär karta över dröminnehållet som kunde spåra vad människor drömde om i realtid med hjälp av MRI-mönster (magnetic resonance imaging). Kartan stöddes sedan av drömmarnas rapporter när de vaknade.

Drömmarnas roll

Några av de mer framträdande drömteorierna hävdar att drömmarnas funktion är att:

• Konsolidera minnen.
• Bearbeta känslor.
• Att uttrycka våra djupaste önskningar.
• Att få övning i att konfrontera potentiella faror.

Många experter tror att vi drömmer på grund av en kombination av dessa orsaker snarare än på grund av någon särskild teori. Medan många forskare anser att drömmar är viktiga för mentalt, känslomässigt och fysiskt välbefinnande, menar vissa forskare att drömmar inte har något egentligt syfte alls.

Slutsatsen är att även om många teorier har föreslagits har ingen enskild konsensus uppstått om varför vi drömmer.

Drömmar under olika faser av sömnen kan också ha unika syften. De mest livliga drömmarna sker under REM-sömnen (rapid eye movement), och det är de drömmar som vi sannolikt minns mest. Vi drömmer också under sömn utan snabb ögonrörelse (non-REM), men dessa drömmar är kända för att komma ihåg mindre ofta och har ett mer vardagligt innehåll.

Drömmar kan spegla det omedvetna

Sigmund Freuds teori om drömmar föreslår att drömmar representerar omedvetna önskningar, tankar, önskemål och motivationer. Enligt Freud drivs människor av undertryckta och omedvetna längtan, till exempel aggressiva och sexuella instinkter.

Även om många av Freuds påståenden har blivit vederlagda, tyder forskning på att det finns en dream rebound-effekt, även känd som dream rebound-teorin, där förträngning av en tanke tenderar att resultera i att man drömmer om den.

Vad är orsaken till att drömmar uppstår?

I ”The Interpretation of Dreams” skrev Freud att drömmar är ”förklädda uppfyllelser av undertryckta önskningar”. Han beskrev också två olika komponenter i drömmar: manifest innehåll (faktiska bilder) och latent innehåll (dold mening).

Freuds teori bidrog till drömtolkningens framväxt och popularitet. Även om forskningen inte har lyckats visa att det manifesta innehållet döljer den psykologiska betydelsen av en dröm, anser vissa experter att drömmar spelar en viktig roll i bearbetningen av känslor och stressiga upplevelser.

Drömmar bearbetar information

Enligt aktiverings- och syntesmodellen för drömmar, som först föreslogs av J. Allan Hobson och Robert McCarley, aktiveras kretsar i hjärnan under REM-sömnen, vilket utlöser amygdala och hippocampus att skapa en rad elektriska impulser.6 Detta resulterar i en sammanställning av slumpmässiga tankar, bilder och minnen som dyker upp under drömmen.

När vi vaknar samlar våra aktiva sinnen ihop de olika bilderna och minnesfragmenten från drömmen för att skapa en sammanhängande berättelse.

Enligt hypotesen om aktivering-syntes är drömmar en sammanställning av slumpmässiga saker som dyker upp i det sovande sinnet och som sammanförs på ett meningsfullt sätt när vi vaknar. I denna mening kan drömmar provocera drömmaren att göra nya kopplingar, inspirera till användbara idéer eller få kreativa epifanier i sina vakna liv.

Dreams Aid In Memory

Enligt teorin om informationsbearbetning gör sömnen det möjligt för oss att konsolidera och bearbeta all information och alla minnen som vi har samlat in under föregående dag. Vissa drömexperter menar att drömmar är en biprodukt, eller till och med en aktiv del, av denna bearbetning av erfarenheter.

Denna modell, känd som teorin om drömmarnas självorganisering, förklarar att drömmar är en bieffekt av hjärnans neurala aktivitet när minnen konsolideras under sömnen. Under denna process av omedveten informationsomfördelning föreslås att minnen antingen stärks eller försvagas. Enligt teorin om drömmarnas självorganisering blir användbara minnen starkare medan mindre användbara minnen försvinner medan vi drömmer.

Forskningen stöder denna teori, eftersom man har funnit förbättringar i komplexa uppgifter när en person drömmer om att utföra dem. Studier visar också att under REM-sömn var lågfrekventa thetavågor mer aktiva i frontalloben, precis som de är när människor lär sig, lagrar och minns information när de är vakna.

Drömmar stimulerar kreativiteten

En annan teori om drömmar säger att deras syfte är att hjälpa oss att lösa problem. I denna kreativitetsteori om drömmar är det obehindrade, omedvetna sinnet fritt att vandra omkring med sin gränslösa potential samtidigt som det är befriat från den medvetna världens ofta kvävande verklighet. Forskning har faktiskt visat att drömmar är en effektiv främjare av kreativt tänkande.

Vetenskaplig forskning och anekdotiska bevis stöder det faktum att många människor framgångsrikt utnyttjar sina drömmar för att hämta inspiration och att de tillskriver sina drömmar för sina stora ”aha-upplevelser”.

Förmågan att göra oväntade kopplingar mellan minnen och idéer som dyker upp i drömmarna visar sig ofta vara en särskilt fruktbar jordmån för kreativitet.

Drömmar speglar ditt liv

Enligt kontinuitetshypotesen fungerar drömmar som en återspegling av en persons verkliga liv, där medvetna erfarenheter införlivas i drömmarna. Istället för att vara en direkt upprepning av livet i vaket tillstånd, visar sig drömmarna som ett lapptäcke av minnesfragment.

Studier visar dock att icke-REM-sömn kan vara mer involverad i deklarativa minnen (de mer rutinmässiga sakerna), medan REM-drömmar innehåller mer känslomässiga och instruktiva minnen. I allmänhet tenderar REM-drömmar att vara lättare att minnas jämfört med icke-REM-drömmar.

Enligt kontinuitetshypotesen kan minnen fragmenteras avsiktligt i våra drömmar som en del av införlivandet av ny inlärning och nya erfarenheter i långtidsminnet. Det finns fortfarande många obesvarade frågor om varför vissa aspekter av minnen är mer eller mindre framträdande i våra drömmar.

Drömmar förbereder och skyddar

Teorierna om primitiva instinkter, repetition och adaptiva strategier för drömmar föreslår att vi drömmer för att bättre förbereda oss för att möta faror i den verkliga världen. Drömmen som social simuleringsfunktion eller hotsimulering ger drömmaren en säker miljö där han eller hon kan öva viktiga överlevnadsfärdigheter.

Medan vi drömmer finslipar vi våra kamp- eller flyktinstinkter och bygger upp mental förmåga att hantera hotfulla scenarier. Enligt teorin om hotsimulering fokuserar våra sovande hjärnor på kamp- eller flyktmekanismen för att förbereda oss för livshotande och/eller känslomässigt intensiva scenarier, t.ex:

• Fly från en förföljare.
• Att falla över en klippa.
• Att dyka upp naken någonstans.
• Gå på toaletten offentligt.
• Glömma att studera inför ett slutprov.

Denna teori tyder på att det ger oss en evolutionär fördel att öva eller repetera dessa färdigheter i våra drömmar, eftersom vi bättre kan hantera eller undvika hotfulla scenarier i den verkliga världen. Detta kan förklara varför så många drömmar innehåller skrämmande, dramatiska eller intensiva inslag.

Drömmar hjälper till att bearbeta känslor

Drömmarnas teori om känsloreglering säger att drömmarnas funktion är att hjälpa oss att bearbeta och hantera våra känslor eller trauman i sömnens trygga rum.

Forskning visar att amygdala, som är involverad i bearbetningen av känslor, och hippocampus, som spelar en viktig roll för att sammanfatta information och flytta den från korttids- till långtidsminneslagring, är aktiva under livliga, intensiva drömmar. Detta visar på en stark koppling mellan drömmar, minneslagring och känslomässig bearbetning.

Denna teori tyder på att REM-sömnen spelar en viktig roll för känslomässig hjärnreglering. Den bidrar också till att förklara varför så många drömmar är känslomässigt livliga och varför känslomässiga eller traumatiska upplevelser tenderar att dyka upp vid upprepningar. Forskning har visat att det finns ett samband mellan förmågan att bearbeta känslor och mängden REM-sömn som en person får.

Innehållsliga likheter och gemensamma drömmar som delas mellan drömmare kan bidra till att främja kopplingen. Forskning noterar också ökad empati hos personer som delar sina drömmar med andra, vilket pekar på ett annat sätt som drömmar kan hjälpa oss att hantera genom att främja gemenskap och interpersonellt stöd.

Andra teorier om varför vi drömmer

Många andra teorier har föreslagits för att förklara varför vi drömmer.

• En teori hävdar att drömmar är resultatet av att våra hjärnor försöker tolka yttre stimuli (t.ex. en hunds skällande, musik eller ett barns skrik) under sömnen.
• I en annan teori används en datormetafor för att förklara drömmar, och det konstateras att drömmarna tjänar till att ”rensa upp” i hjärnan och fräscha upp hjärnan inför nästa dag.
• Enligt teorin om omvänt lärande drömmer vi för att glömma. Våra hjärnor har tusentals neurala kopplingar mellan minnen – för många för att komma ihåg alla – och att drömmen är en del av ”beskärningen” av dessa kopplingar.
• Enligt teorin om kontinuerlig aktivering drömmer vi för att hålla hjärnan aktiv när vi sover, så att den fungerar som den ska.

Lucid Dreaming

Lucida drömmar är relativt sällsynta drömmar där drömmaren är medveten om att han eller hon befinner sig i sin dröm och ofta har viss kontroll över dröminnehållet. Forskning visar att omkring 50 % av människorna minns att de haft minst en lucid dröm under sin livstid och drygt 10 % rapporterar att de har haft dem två eller flera gånger i månaden.

Det är okänt varför vissa människor upplever lucida drömmar oftare än andra. Experter är oklara om varför eller hur lucida drömmar uppstår, men preliminär forskning signalerar att de prefrontala och parietala regionerna i hjärnan spelar en viktig roll.

Hur man kan drömma klart

Många människor eftertraktar lucida drömmar och strävar efter att uppleva dem oftare. Lucid dreaming har jämförts med virtuell verklighet och hyperrealistiska videospel, vilket ger lucida drömmare den ultimata självstyrda drömlandskapsupplevelsen.

Potentiella träningsmetoder för att framkalla luciadrömmar inkluderar kognitiv träning, extern stimulering under sömnen och mediciner. Även om dessa metoder kan vara lovande har ingen av dem testats noggrant eller visat sig vara effektiv.

Man har funnit en stark koppling mellan luciadrömmar och mycket fantasifullt tänkande och kreativt skapande. Forskning har visat att personer som drömmer i klartext presterar bättre på kreativa uppgifter än de som inte drömmer i klartext.

Stressdrömmar

Stressiga upplevelser tenderar att dyka upp med stor frekvens i våra drömmar. Stressdrömmar kan beskrivas som sorgliga, skrämmande och mardrömslika.

Experter förstår inte helt och hållet hur eller varför specifikt stressigt innehåll hamnar i våra drömmar, men många pekar på en mängd olika teorier, inklusive kontinuitetshypotesen, adaptiv strategi och teorier om drömmar om känsloreglering för att förklara dessa händelser. Stressdrömmar och psykisk hälsa verkar gå hand i hand.

• Daglig stress dyker upp i drömmarna: Forskning har visat att de som upplever större nivåer av oro i sina vakna liv och personer med diagnosen posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) rapporterar högre frekvens och intensitet av mardrömmar.
• Psykiska störningar kan bidra till stressdrömmar: Personer med psykiska störningar som ångest, bipolär sjukdom och depression tenderar att ha mer stressiga drömmar, samt svårare att sova i allmänhet.
• Ångest är kopplat till stressdrömmar: Forskning visar på ett starkt samband mellan ångest och stressigt dröminnehåll. Dessa drömmar kan vara hjärnans försök att hjälpa oss att hantera och förstå dessa stressiga upplevelser.

Slutord

Även om det finns många teorier om varför vi drömmer behövs mer forskning för att helt förstå deras syfte. I stället för att anta att endast en hypotes är korrekt, tjänar drömmar sannolikt en mängd olika syften.

Med vetskapen om att så mycket fortfarande är osäkert om varför vi drömmer kan vi känna oss fria att betrakta våra egna drömmar i det ljus som känns bäst för oss.

Om du är orolig för dina drömmar och/eller har frekventa mardrömmar bör du överväga att tala med din läkare eller rådgöra med en sömnspecialist.