Klarar ditt barn av stress?

Som förälder finns det nästan inget mer hjärtskärande eller utmanande än när ditt barn är stressat. Ibland är det uppenbart när ditt barn är stressat – det beter sig illa, gråter mer än vanligt eller så säger dina föräldrainstinkter att något är fel med barnet.

Men ibland är det inte uppenbart att ditt barn är stressat och du kan känna dig förvirrad. De flesta barn kan trots allt inte sätta sig ner och berätta för sina föräldrar att de är stressade. Inte nog med det, stress hos barn visar sig inte alltid på samma sätt som stress hos vuxna.

Om du har frågat dig själv ”Har mitt barn stress?” är du inte ensam. Låt oss ta en titt på hur stress ser ut hos barn: tecken och symtom, vad som orsakar stress och hur man kan hantera den.

Symtom på stress hos barn

Alla upplever stress då och då, men som vuxna kan vi oftast identifiera att vi är stressade. Vi kan märka spänningar i kroppen, huvudvärk, hastig hjärtrytm och allmänna känslor av rädsla och oro.

Men barn har ofta inte ord för att uttrycka vad de känner, och de kanske inte kan känna igen att det de känner är stress.

Men precis som vuxna upplever barn stress som en reaktion på svåra situationer som inträffar i deras liv. Som deras föräldrar är det viktigt att vi lär oss att känna igen dessa tecken och symtom så att vi kan hjälpa dem att hantera situationen.

Fysiska symtom

• Ett barn som upplever stress kan ha svårt att sova; trots att de är trötta kan de ha svårt att somna eller sova vidare.
• Du kanske märker förändringar i ditt barns matvanor: de kanske äter märkbart mindre eller mycket mer.
• Barn som upplever stress är mer benägna till mardrömmar och episoder av sängvätning.
• De kan klaga på huvudvärk och ont i magen. Barn i skolåldern kan vara frekventa besökare på sjuksköterskans kontor under stressiga perioder.

Beteendemässiga symptom

• Ett stressat barn kan vara mer benäget för sammanbrott och kan vara mindre benäget att följa dina regler hemma.
• Ditt barn kanske inte vill delta i aktiviteter som det vanligtvis tycker om och kanske föredrar att stanna hemma.
• Äldre barn kanske inte klarar av att göra läxor när de är stressade, och de kanske inte är villiga att göra sina hushållssysslor.
• Ditt barn kan återgå till mindre mogna beteenden som det verkade ha vuxit ifrån.
• Nya, ängsliga vanor som tumsugning, näsplockning och nagelbitning kan förekomma hos yngre barn.
• Äldre barn kan uppvisa aggressivt och till och med mobbningsbeteende.
• Äldre barn kan ha märkbara nedgångar i sina betyg eller akademiska prestationer.

Känslomässiga symtom

• Ditt barn kan vara ovanligt lynnig – glad i ena stunden och grinig i nästa.
• Äldre barn kan vara arga, irriterade och bråkiga.
• Stressade barn kan vara mer klängande till sina föräldrar och kan känna sig oförmögna att prova nya saker eller träffa nya människor.
• Ditt barn kanske inte kan kontrollera sina känslor och verkar allmänt mer känslosamt.
• Ditt barn kan uppleva ökad oro och ångest.

Vad orsakar stress hos barn?

Om ditt barn uppvisar tecken på stress vill du göra allt i din makt för att hjälpa barnet att må bättre. En av de första och viktigaste sakerna du kan göra är att försöka förstå varför ditt barn kanske känner sig stressat.

Att identifiera orsaken till ditt barns stress är det första steget för att hjälpa barnet att hantera och bearbeta sin stress.

Några möjliga orsaker till stress hos barn är bland annat följande:

• Ett överplanerat liv – för många aktiviteter och för lite tid för återhämtning.
• Akademisk eller social press från skolan.
• Svårt att separera från föräldrarna (separationsångest).
• Ekonomisk stress i familjen eller en förälder som upplever arbetsstress.
• Oro för en älskad persons hälsa eller välbefinnande.
• Skilsmässa eller föräldrarnas separation.
• En älskad person har dött.
• Flyttar och/eller börjar i en ny skola.
• Hemlöshet eller instabilt boende.
• Bor i ett osäkert hem eller i ett osäkert bostadsområde.
• Upplever pubertet och andra kroppsliga förändringar.
• Problem i barnets vänskapskretsar, t.ex. gräl och grupptryck.
• Upplever mobbning.
• Oro och rädsla för skrämmande världshändelser, t.ex. krig och masskjutningar.

Många av orsakerna till stress kommer från livserfarenheter som ett barn utsätts för direkt. Men barn är svampar och kan ta emot stress från andra i sin omgivning, vilket i sin tur kan leda till att de själva upplever stress. Att vara medveten om vilken stress man själv kan vara utsatt för och att lägga märke till hur detta påverkar barnet är därför en viktig faktor.

Hur man klarar sig

Även om stress i livet är något som vi alla upplever från tid till annan, även barn, är det inte något man ska ta för givet. På vissa sätt kan stress hjälpa barn att växa och bygga upp en viss motståndskraft. Å andra sidan kan kronisk eller långvarig stress skapa livslånga problem för barn.

En studie som publicerades i American Sociological Association visade till exempel att barn vars föräldrar hade problem med psykisk ohälsa hade större sannolikhet att drabbas av ångest som vuxna. Nivåerna av ångest i vuxen ålder var beroende av hur länge barnen utsattes för stressfaktorn att ha föräldrar med dålig psykisk hälsa och hur allvarliga föräldrarnas psykiska problem var.

Andra studier har visat att barn som utsätts för ”giftig stress” – definierad som stress som är långvarig, allvarlig och som inte mildras av en omtänksam förälder eller annan auktoritetsperson – kan få bestående effekter på barnets fysiska och psykiska hälsa i vuxen ålder.

Som tur är har du som förälder en viktig roll att spela i hur ditt barn hanterar stress. Du kan inte alltid förhindra att stressen uppstår från början, men du kan hjälpa ditt barn att ta sig igenom den så att det kan lära sig av upplevelsen och bli starkare i slutändan.

Här är några idéer för att hjälpa ditt barn att hantera stress:

• Ge dem ett säkert, icke-dömande utrymme där de kan dela med sig av sina känslor.
• Var en god lyssnare; låt ditt barn dela med sig av sina känslor utan att försöka tysta dem, korrigera dem eller ändra hur de känner.
• Yngre barn kan behöva hjälp med att benämna sina känslor och med att förstå hur stress kan visa sig i kroppen.
• Skapa förutsägbara rutiner för ditt barn när det gäller hur dagen är strukturerad, måltider och läggdags; rutiner kan vara lugnande för barn under perioder av stress.
• Se till att ditt barn får tillräckligt med sömn, tid utomhus för motion och hälsosamma, regelbundna måltider.
• Ta dig tid varje dag för att ge ditt barn din odelade uppmärksamhet, oavsett om det innebär att du leker med barnet, pratar med det eller lyssnar på dess känslor.
• Förbered ditt barn i förväg på stressiga situationer genom att beskriva vad det kan förvänta sig och svara på eventuella frågor.
• Uppmuntra äldre barn att skriva ut sina känslor eller skriva dagbok.
• Gör meditation och mindfulness till en del av din rutin tillsammans med ditt barn; det finns flera meditationsappar på marknaden som är inriktade på barn och som kan vara till hjälp.

När ska du söka professionell hjälp?

Ibland kan du inte göra det ensam, och ditt barns stressnivå har nått en punkt där det behöver professionell hjälp för att klara sig igenom. Tecken på att ditt barn kan ha nytta av terapi, rådgivning eller ett möte med sin barnläkare är bland annat följande:

• Ditt barn har börjat dra sig undan från dig eller sina vänner.
• Ditt barn upplever inte bara stress utan även tecken på ångest eller depression.
• Ditt barn kan inte kontrollera sin ilska eller aggression.
• Ditt barn har svårt att fungera i skolan eller i sociala situationer.

Föräldrar kan också söka professionell hjälp för sig själva om de har svårt att hjälpa sitt barn. Att inte kunna hjälpa sitt barn kan orsaka ökad stress och oro. Så du kan ha nytta av att få ytterligare stöd för dig själv när du hjälper ditt barn att navigera i detta.

Avslutande ord

Även om vissa tecken på stress hos barn är ganska uppenbara kan det ofta vara svårt att veta om ditt barn lider av stress. Om du har utbildat dig om tecken på stress hos ditt barn och fortfarande är osäker på om ditt barn upplever stress, bör du kontakta din barnläkare för ytterligare frågor.

Vissa barn har inte bara med stress att göra, utan kan vara utmanade av en inlärningssvårighet, ADHD eller ett annat psykiskt tillstånd som orsakar deras symtom. Det är också viktigt att komma ihåg att även om många typer av stressiga situationer kan hanteras med några grundläggande copingmekanismer, kan allvarliga stressfaktorer – såsom en nära anhörigs död, skilsmässa eller mobbning i skolan – kräva ytterligare stöd från en rådgivare eller terapeut. Summan av kardemumman är att du inte behöver göra detta ensam: det finns hjälp att få för dig och ditt barn.